lördag 11 augusti 2012

Garnbombning på Stundars 2


Här står jag och berättar. Munnen flaggar som en saloondörr. 

Jag berättar att virkade dukar behöver upprättelse. I dagens läge kan man hitta underbara dukar för en spottstyver på loppis. Pengavärdet är lågt, men dukens liv är rikt.

Vem har hållit i virknålen och drömt sig bort och tänkt goda tankar om mottagaren? Vem har valt färgerna till de många gånger temperamentsfulla skapelserna? Vem har lämnat några trådar ofästa? Vem har lutat sig tillbaka efter sista maskan, lagt duken över knäna och suckat av välbehag?


Vi började lite försiktigt med att pryda räcket vid kaffestugan. Samtalen var många. Berättelserna om egna virk-erövringar regnade över oss. Det fanns såna som hade gjort sängöverkast åt alla sina barn och andra som virkat en 7,5 meter lång gardinkappa. Stolta damer. Med all rätt. För det är inte "sådärbara" att virka ihop nåt vackert. Det kräver sitt öga och sitt tålamod.


Efter mjukstarten vid räcket bombade vi varandra. Ju mer dukar vi fick fram desto mer löstes tungans band hos våra betraktare. Blygheten försvann och de spontana berättelserna ploppade upp som smörsoppar i september.

Allt väl så långt.

Nu vill jag ju berätta hur vi avslutade dagen också. Vi tog alla våra färgglada dukar på en liten skottkärra i trä och vandrade till "storastenen". Det gjorde vi faktiskt. 

Och då fanns det inget batteri i kameran. 

Faktiskt. 

Så om allt går väl kommer det ett inlägg till när denna knappmakerska har tagit sig till Stundars igen med nyladdad kamera.

Tills dess får ni leva i spänning.

Tillägg en månad senare... Jag skäms. Jag har varit till Stundars. Jag har haft kameran med. Jag har inte tagit bilder på den stora stenen. Så är det. Så spänningen får väl fortsätta då. Det handlar ju om löften och förtroende och sånt. Men är man en virrig människa så är man. Förlåt!

3 kommentarer:

  1. Vilken skojig grej. Har du förresten provat att stärka dukar över t ex en skål eller ett djupt fat. Då får du en virkad skål som blir jättefin. En del använder tapetklister och andra sockerstärker.
    Man kan också sy ihop många olika dukar och klä en lampskärmsstomme. Det blir också jättefint.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte prövat för jag vet inte vad man ska göra med en virkad skål. ;) Jo, jag har nog i bakhuvudet att det ska gå att göra sånt, men lusten, driven, ivern finns inte där.

      Dom här Stundarsbombningarna är mest för att träffa folk, lite som performance som någon så fint uttryckte det.

      Har du prövat?

      Radera
  2. Ahaaaa.....då förstår jag.
    Nix jag har aldrig provat. Men man vet aldrig vad som kommer i ens väg framledes.

    SvaraRadera