Hundra rutor

Under sofflocket på Sveasgrund, vårt sommarparadis, finns hundra rutor. Inte visste jag då jag för tre år sedan tog med virknål och restgarner till paradiset att jag ännu denna sommar skulle njuta av alla rutor. Enligt mina uträkningar kommer jag att få njuta ännu något år... Det går inte så fort, men det är halva tjusningen.

Rutorna tillverkas tre och tre. Det tränas disciplin och uthållighet och däremellan räknas det noga på metrarna så att alla snuttar ska få vara med. Helst helt unika serier.

Den dominerande färgen är blå. Det i sin tur kan bero på att blått är en vanlig färg just på sommarvisten och att vi är ganska vanliga. Statistiskt sett.

Så när jag lyfter på sofflocket kan jag välja. Jag kan välja att se alla hundra rutor som är färdiga. Eller så jag kan välja att se alla trådar som ska fästas.

Så lite matematik.

Om jag har hundra rutor och byter färg fyra gånger per ruta och varje färg har två ändor att sy in. Hur många ändor är det? Jo, åtta ändor att fästa per ruta. Det gör 800 trådar att fästa.

Då väljer jag att se de hundra färdiga rutorna!

Det kanske blir en "fästingsommar" nästa år...

Den stora mormorsfilten

På vår skäristuga, som det heter här i Österbotten, har vi en stor restgarnsfilt. Den gjorde jag för några år sedan men har inte haft tillfälle att berätta om den förrän nu. Jag tycker den är smart.

Tänk er en mormorsruta som man fortsätter virka tills den blir dunderstor. Den blir ohjälpligt fyrkantig. Och jag ville inte ha en fyrkantig filt. Jag ville ha en filt på 130x170 cm ungefär.

Då tänkte jag såhär

Jag tänkte att om jag stickar en monsterruta så blir den fyrkantig men jag vill ha den 40 cm längre på ena ledden. Ett fint grönt X får symbolisera detta.

Då flyttade jag detta X till mitten på filten och började virka en 40 cm lång kedja luftmaskor. Antalet maskor skulle vara jämnt delbart med fyra + tre maskor.

Jag virkade grupper om tre stolpar med en luftmaska emellan på båda sidor om kedjan mitt emot varandra. Virka alltså bara i den ena maskbågen. Under luftmaskan hoppade jag över en maska i kedjan.

I ändorna virkade jag sista stolpen i sista maskan och sedan två luftmaskor (hörnet), tre stolpar i samma sista maska, två luftmaskor (hörn igen) och första stolpen på nästa långsida i samma maska igen. Så summa är fem stolpar i ändmaskan. Det går, men kan vara lite pilligt om man virkar fast.

När första varvet var klart tänkte jag mormorsruta BIG. Full fart alltså. Och läääänge. En liten inbromsning i kurvorna för att få hörnmaskorna rätt.

Formen och proportionerna på filten blir inte rätt förrän den är färdig, för efter första varven är den en smal halsduk, sedan en bordslöpare och till sist en filt.

Man måste alltså veta hur stor man vill ha filten innan man börjar och ta mellanskillnaden mellan längd och bredd och börja med den.  Klart man kan höfta till det också, men mina matematikerögon gillar gyllene snitt och proportioner och sånt. Det kan man få på det här sättet.

Enkelt!

Eller hur?

Tillägg någon dag efter: 
Jag hittade en ännu bättre lösning på startsträckan inne hos crochetagain. Jag frågade om jag fick dela med er och det fick jag. Så varsågoda!

Thank You Sue!!  You´re the best!

Lappar till filtar

Min farmor stickar lappar. Många, många som får bli härliga filtar. Här är ett smakprov på vad hon kan. När farmor stickar använder hon alltid samma garn och lägger automatiskt upp rätt antal maskor för de rätta måtten. 18x18cm ska det vara.

Jag stickar ofta av restgarner av olika kvalitet. Då blir det lite si och så med måtten och maskorna. Mitt tålamod håller inte för uppläggning, sticka några varv, mäta, repa upp, uppläggning, sticka några varv, mäta, reflektera... Inte min grej liksom.

Så då har jag lärt mig att

• lägga upp 3 maskor
• öka i andra maskan varje varv tills sidan är 18 cm
• minska i början av varje varv tills tre maskor återstår 
• maska av

 På det här sättet kan jag använda snuttar och rester och udda personligheter för mina lappar. Ska filten fylla sin funktion skall garnet vara minst 70% ylle. Då värmer den både torr och våt. Ifall om...

Några lappar har det blivit. För att laga en hel filt behövs 63 (9x7) rutor. Några lappar till behövs.

 Ska vi hjälpas åt?

Restgarner blir mössor

Det kan bli lite randigt och så kan man tappa en maska. Men vi är lite nya med varann, Knittax och jag.

Just nu testas många olika garnkvaliteter. Lingarn till exempel. Nu vet jag att jag måste skaffa tunnare lingarn. Helst meddetsamma men jag får vänta till nästa stadsbesök. Jag tycker det blir otroligt fina disktrasor.

Att lägga upp maskor är en konst. Nu har jag prövat två tekniker. Enkel e-uppläggning och dubbel e-uppläggning. Gillar båda.

Men när det kommer till avslutningen är jag mycket delad. Det finns en dam som är mycket kvick i fingrarna som får det att se enkelt ut, men det blir spändare än jag vill ha det.

Då provade jag att virka en avslutning, som en vänsterhänt dam visar på denna film, och det gick bättre.

Min egen lilla variant är att dra en tråd genom alla maskor på sista varvet och dra åt. Om jag då syr ihop långsidan och rullar upp kanten blir det så här.

Precis. 

En mössa för en nymänniska. Den är mjuk och följsam och kan växa lite med barnet.

Se vad Knittax och jag gjort på tre dagar. 

I boken Värma en liten står det :

 " - Nyfödda kan inte reglera sin kroppstemperatur, berättar Jannice. Det tar bara två minuter för en nyfödd att förlora två hela grader, och massor av barn dör i lunginflammation i Sydafrika och på andra håll. Målet med vårt arbete är att det ska finnas kläder, mössor och filtar åt de nyfödda så att de kan hålla värmen och inte löper lika stor risk att drabbas av livshotande sjukdomar."

Jag vill vara med.

Vill du?

I sommar kommer jag att samla in restgarner i Österbotten, främst Vasa, Korsholm och närkommuner. Är du en av dem som har lite dåliga samveten *läs restgarner och halvfärdiga projekt* liggande i lådor eller på vinden? Är det dags att tänka nytt?

Jag känner några underbara kvinnor som med stort hjärta stickar mössor, filtar, koftor och Yemenvästar som de sedan skickar till behövande. Garnet börjar vara på upphällningen och det är där du kan hjälpa till.

När jag inte rensar ogräs eller kokar mat har jag möjlighet att sortera, repa halvfärdiga projekt och nysta restgarnsnystan till dessa damer.

Ta kontakt via mail (blomberg.maria(at)netikka.fi) eller vänta tills jag meddelar insamlingsstationer i Vasa/Korsholm.

Tillsammans kan vi göra skillnad.