onsdag 22 oktober 2014

Verandaskrammel


Skramlet på verandan för en stund sedan var ännu en leverans av värme. Nu är det Vasa som står till tjänst med flitiga fingrar. 

 
För inte alls länge sedan (min tidslinje bråkar lite, men låt oss säga senaste månaden) skickade jag iväg en påse med röda mormorsrutor projektet fått i gåva. En filt som ville bli, men som stannat i utvecklingen och tappat lite glädje.

Nu har det hänt saker! Trådarna är fästa, rutorna kompletterade och monterade och självaste ihopsättningen av rutorna är det prydligaste jag sett på länge. Fantastiskt! En stoooor filt blev det.

Tack, tack, tack!

Och så pulsvärmare i finurlig modell. Den som någon gång stickat tågsockorna känner igen rytmen. Resår blandat med vallar av rätstickning. Och det blir verkligen bra värmare. Flexibla så att de korvar sig snyggt, men de kan också sträcka ut sig och värma nästan upp till armbågen. Godkända av tonåringen direkt som ställde upp som handmodell.

Så tack Vasa! Ni får gärna skramla mer på min veranda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar