söndag 2 augusti 2015

Sonia från Afghanistan


Vårt körsbärsträd dignar av röda frukter. Jag tog en av de rödaste och den var goooood. Ännu några dagar sol så får vi spotta ikapp med körsbärskärnor från verandan. Jag vinner sällan.

Yle, den finlandssvenska nyhetssajten, hade en synnerligen läsvärd artikel idag som berör vårt gemensamma arbete för utsatta människor.

Den handlar om fiktiva Sonia från Afghanistan, och om hur det går till när man kommer som flykting till Finland och belyser flyktingfrågornas många aspekter på ett pedagogiskt sätt. Läs gärna artikeln.

Vi är med och stöder en av de 13 mottagningscentralerna som nämns i artikeln på "heltid" och har haft möjlighet att stöda även en annan mottagningscentral på "deltid".

Min dröm är att vi ska bli så många garnmorskor att vi kan stöda ännu fler. Att vi ska bli så många grupper garnmorskor att vi kan värma varsin mottagningscentral. För människornas skull.

Läs gärna också om mina vänner Sandås som flyttar till Grekland för att hjälpa flyktingar på plats. Jag beundrar deras mod. Vi får se vilka kanaler de kommer att använda för information om arbetet i Grekland och om det ges möjlighet så delar jag gärna glimtar från verkligheten med er.

Låt oss tänka på den stora bilden utan att bli nedslagna av läget i världen.

Vi kan göra något.

För några.

För många.

Medan körsbären mognar...

1 kommentar:

  1. Tillsammans är vi jättebra och kan uträtta underverk. Ingen kan hjälpa alla men tillsammans så kan vi hjälpa många många. Vi kan göra världen lite varmare och mer empatisk. Det är vackert så.

    SvaraRadera