lördag 7 januari 2017

Fylla behov


Underbar värme som jag hämtade från posten idag. Tack!

Det blev en leveransrik höst. Vi har tillsammans på var sitt håll låtit händerna arbeta med en medmänniska i tankarna. Många medmänniskor till och med. Det har resulterat i mer än jag någonsin kunde önska. Jag häpnar då jag får öppna ännu en påse med värme och sortera och räkna och se högarna växa. Lite i taget. Tills de är så stora att det blir trångt i lagret. Då brukar jag kontakta Annika och fråga vad som behövs. Ofta tackar hon ja till allt vi har. För det finns behov.

Mössor, vantar, sockor och halsdukar går direkt till leveransväskorna, medan annat som lagom stora filtar, babydräkter, -mössor, -sockor och -vantar får vänta på klarsignal lite längre.

Även filtlapparna och mormorsrutorna är sådant som ibland får vänta lite på nästa steg. Till min lycka har det alltid dykt upp någon garnmorska som frågat om hon får hjälpa till att göra filtar. Då brukar det bli lite större filtar åt skolbarn eller vuxna. Senast idag blev jag kontaktad om att två nya filtar var färdiga. Och att mer garn önskades.

Babylådorna, som är vår huvudprodukt, med filt, kofta, byxor, vantar, dubbla mössor och dubbla sockor är en standardiserad produkt som ska hålla hög kvalitet och vara likvärdig. Därför är jag noga med att vänta in rätt färgkombinationer och filtstorlekar så att mammorna som får lådorna ska känna att det är bra och rättvist. Det kan jag göra genom att vi inte har bråttom.

Att vi hinner sticka varma vantar, sockor, mössor, halsdukar och tröjor åt de små och stora barnen är också viktigt. Dessutom har vi så gott vi kunnat försökt fylla kvinnornas och männens behov av värme. Och vi har värmt en hel del vuxna också.

Inför detta år har jag funderat mer på finansiering av råvaran garn. Jag har genom åren kunnat ta emot garngåvor och en del garnpengar har kommit in från donatorer som på så sätt vill vara med och hjälpa till. Själv har jag sålt av mitt lager handfärgade garner och låtit pengarna gå in i projektet. Men nu är det länge sedan jag färgade och det tar tid att sälja också.

Min önskan är att alla som behöver skulle få hämta garn och att de inte ska behöva känna sig begränsade av kostnaden. Men det gör mig också lite stressad att se garnlagret sina. Tack och lov har det inte varit tomt ännu. Och häromveckan fick vi en större garngåva på 6 kg grått inhemskt ullgarn med förstärkning.

Härliga tider!

Just nu stickar jag provlappar och tvättar i maskin så att jag vet hur garnet beter sig innan jag skickar ut det till villiga händer. Men jag tror att det kunde passa som riktiga raggsockor. Tillsammans med lite restgarner i skaften kan det bli uppåt 60 par!

Ja, såna tankar en dag i januari. Långt. Spretigt. Reflekterande. Framåtsträvande. Hoppfullt.

För jag tror att vi gör skillnad. För någon.

Som vanligt är jag ordlös och utan större berättelser efter en större leverans. Orden fastnar. Formar sig inte. Vill bo kvar i mitt huvud ett tag till. Men jag är viss om att de till slut inte kan hålla sig längre. Och då skriver jag mer på bloggen.

Vi fortsätter. Var och en på sitt håll. Var och en med kärlek i hjärtat.

Kramar.

Maria

4 kommentarer:

  1. Hur donerar man garnpengar/garn?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Restgarner och större mängder garn tar jag emot här hemma och sorterar upp. Gällande pengar får du gärna mejla mej så berättar jag mera.

      Radera
  2. Har du mormors rutor som skulle vilja bli förvandlade till en filt? Har två filtar som jag skulle köra till dig någon dag och ta hem en sats av mormors rutor på samma gång ? H. Riikka

    SvaraRadera
  3. Riikka! Rutor finns! Mejla gärna så kan jag packa färdigt tills du kommer.

    SvaraRadera