söndag 16 november 2014

Verktygsparad - fynd från mässan

 Hemkommen från mässan Finskt Hantverk i Tammerfors kan jag konstatera att jag inte köpt ett enda garnnystan. Men helt utan fynd blev jag inte.


Krokning ligger mig varmt om hjärtat. Särskilt krokade filtar får hjärtat att hoppa lite extra. Nu har jag verktyget för att kunna kroka större projekt. Nu ska hon få ligga till sig och ge näring åt nya drömmar.


Virknålar råder det ingen brist på hos en Knappmakerska, men när handen tröttnar fortare än ivern är det viktigt med bra verktyg. Jag vill njuta hela vägen. Slippa värk och blåsor. Nu är utrustningen kompletterad med mindre storlekar. Bästa virknålarna jag vet. Dom ska få ligga till sig lite, utom tvåan för den ska få vara med och klä granen i röda hjärtan.


Bra för händerna ska dessa fyrkantiga stickor vara. Maskorna blir jämnare, händerna mindre trötta och jag får min nyfikenhet kittlad. Som ett Kinderägg nästan. Få se hur det går...


Och så har jag stickringar i min ägo som har rak pet-pinne. Det har retat mej. Jag vill ha en likadan som i filmerna på nätet. Nu har jag en. En tre-euros-investering. Känner mig rik. Pet-pinne-rik.


Och det här med rundstickor för magic loop. Jag stickar oftast två sockor i gången på lång rundsticka för att slippa tråket med socka nummer två. Mycket praktiskt. Nu har jag ett nytt märke på en sockesticka som ska testköras. Det var den där nyfikenheten igen.


Till sist ett verktyg med inbyggd stor utmaning. Tänk om jag kunde. Tänk om jag till slut fick en hemstickad kofta klar. Tanken att sticka utan sömmar får mej att våga hoppas igen. Tänker inte ge upp. Kanske en utmaning för 2015?

Ett verktyg saknas, men det ska få ett alldeles eget inlägg.

Och till sist ett stort tack till det trevliga gänget längst bak i bussen. Tuffingarna.

3 kommentarer:

  1. Som om du inte skulle kunna trixa till en kofta. Jisses människa du kan ju allt och lite till så en kofta kommer att gå som en dans *bergsäker*.
    Många intressanta ting visar du upp och jag har inte koll på hälften. Fyrkantiga stickor och krokiga petmojänger. Jösses. Jag har myyyyyycket kvar att lära mig.

    SvaraRadera
  2. Fyrkantiga stickor är toppen - trivs mycket bra med mina. Kunde finnas i fler storlekar, förstås. Och nu fick jag veta vad den där virknålen med kabel och kula i ändan är till för. Jag stod och glodde på en och blev bara inte klok på vad den var bra för.
    Kofta, tröja - nej då! Det bara blir "slurf" runt alla bilringar eller tält - jag har försökt ett antal gånger. Men jag är envis, så någon gång ska det väl bli en kofta.
    Och vad ska man använda petmojängen till (utom att peta upp tappade maskor kanske?)
    Och duktiga, duktiga du! Inte ett enda nystan. Jag var på kurs i dag och skulle bara köpa precis det garn jag behövde till arbetet (det förutsattes att man köpte av affärens garn). Men det blev tre nystan till, av vilka två var till för att komplettera ett restnystan här hemma, så jag får ett par fingervantar av dem (i ull och opossum), men i alla fall... Det tredje var silke, supertunt 335 meter finns det i nystanet på 50 gram. Nån slags sjal ska det bli, nån gång...

    Nancy

    SvaraRadera
  3. Vilka skatter du har införskaffat! Hoppas arbetet ska gå lättare, smidigare och ännu roligare nu!
    Kram Carol

    SvaraRadera