fredag 9 maj 2014

Garngåva - en riktig humörhöjare


Efter inslaget i Strömsö om babylådorna har jag med stor tacksamhet fått ta emot glada kommentarer i butiken, mejl om önskan att få medverka och inte minst vansinnigt mycket garn i gåva.


Marina tog kontakt och ville skänka några påsar restgarner. När hon propsade på att komma med bil fastän avståndet inte var långt började omfattningen gå upp för mig. Själv är hon en mycket produktiv hantverkare som har tålamod att tillverka serier av långsockor, tovade produkter och massa ullmys som sedan säljs på marknader. Jag vet att hon ofta dyker upp på Stundars höst- och julmarknader. 


Hon berättade leende att detta var en ytterst liten del av de garner hon hade hemma och somt hade många år på nacken. Dessa ben till yllebyxor var en gång i tiden tänkta för ett syskonbarn. Montering återstår. Pojken är idag snart tonåring och längtar knappast efter just dessa byxor, så Marina tänkte att de kunde få komma vårt gemensamma uppdrag till del. 


Min allra roligaste garnmaskin är denna nystare som i all enkelhet höjer statusen på vilket restgarn som helst. En stund i TV-soffan med pappersremsor, tejp och armmuskler föds guld och drömmar.


En vacker syn för en restgarnstokig. Guld!


De allra minsta resterna får bli restgarnsfrestelser och de har redan berättat att de vill bli minst lika fina sockor som Mikaelas i Stickäventyr-bloggen.


Några större nystan önskade med all tydlighet bli sjalar för äldre axlar. Med svepande färgövergångar i tvättbar ull vill de värma axlar och rygg på en mogen människa. Vad sägs om en gemensam satsning till ett äldreboende i trakten. Vill du vara med och virka sjalar?



Tillsammans med alla restgarner landade 90 mormorsrutor i varmrött i en korg.


180 trådar att fästa innan jag virkar ihop dem till en filt. Eller finns det någon som gärna tar sig an uppdraget och samtidigt lär sig att virka ihop mormorsrutor i ett svep. Jag kan fixa allt garn som behövs och lära ut en suverän monteringsteknik. Hoppade ditt hjärta till?


Så vänner!

Det finns många sätt att bidra med det man har. Man kan låna ut sina händer eller så kan man som Marina skatta sina restlager. Eller så kan man gömma sina drömmar i sitt hjärta och ta fram dem när de växt klart. 

Vi kan göra skillnad. 

Tillsammans.



11 kommentarer:

  1. Oj snälla! Kan du lära ut denna suverena monteringsteknik åt mej per blogg eler FB? Jag skulle behöva denna kunnskap på söndag kväll, för då har jag i mina planer att montera ihop täcket jag håller på med :)
    77 bitar skall då bli ett blommigt täcke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länkat på Pinterest åt dig. Funkar det?

      Radera
  2. Om man får sticka sjalar till äldreboendet är jag med. Jen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då är du med! Jag förser dig gärna med garn om så önskas.

      Radera
  3. Man blir så glad så man får nästan rysningar. Häftigt att du fått så mycket garn. Vänta du bara det kommer nog hjälpsamma händer till allt det också.
    Fantastiskt.

    SvaraRadera
  4. Den där sjalen däruppe kan inte vara mycket svårt att virka (?) säger en som just börjat virka. Är det någon som hinnar lite hjälpa till. Ja tycker att Maria har nu så mycket att göra och ni är ju alla så kunniga här. Vilka fina historier och fräsha bilder! Och så mycket garn. :)

    Seija

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Det är en halv mormorsruta som blir en sjal bara man virkar tillräckligt många varv! Och jag får säga - tredje gången gillt! Jag försökte svara två gånger i går via min nya Ipad, men kände mig som en padda. Inte vill den skicka mitt svar.

      Vilka fina garn Maria och hennes hjälpande händer fick. Och jag fick en idé som jag ska försöka förverkliga här i söderut.

      Nancy

      Radera
    2. Tack snälla Nancy! Jag visste att jag får hjälp bara jag frågar. :)

      Seija

      Radera