Äntligen kom den efterlängtade dagen. På Stundars får jag alltid träffa glada pratsamma människor. Mitt hantverk idag lockade till lite mer humoristiska samtal. Det var inte bara en gubbe som kom fram och frågade om jag trodde lyktstolparna hade kallt, det var flera. Då försökte jag förklara att värmen som kom med detta garn inte skulle värma lyktstolpar utan insidan på betraktaren. Ofta stod en huld dam bredvid och log. Jag tror damerna kunde känna värmen på insidan lite mer automatiskt.
Jag sydde fast de stickade remsorna med fiskargarn som är stumt och går att hitta den dagen verket ska nedmonteras. Stora stygn. Mycket prat. Glada skratt. Och en och annan armbåge i sidan på livskamraten. Jag tror det var många som blev sugna på eget bus.
En stolpe blev luden och glad, en annan klassiskt blå. Den tredje fick lysa som solen.
Premiären gick alltså bra. Nerverna höll. Verket mottogs med värme.
Nu återstår frågan vilket bus jag ska ställa till med på nästa hantverkardag den femte augusti...
Tips, någon?
Du är fin du. Måste nog åka och se på dina lyktstolpar nån dag. Nästa bus? Hmm... Mobiler som hänger ner från lamporna? Fast det är ju inte så garnigt ;)
SvaraRaderaJo, tack!
RaderaSenast idag var vi på piquenique till lyktstolparna (lekparken bredvid) och där stod de och lyste istället för solen.
Efter nästa bus kanske du får kalla mig "Spindelquinnan" ;)
Gör garntofsar och garnbollar eller knyt bara fast olika slags garntussar i ett träd.
SvaraRaderaEller varför inte "sticka in" en hel cykel. Det har jag sett bild på någonstans.
Bra tips Bibbi. Ska lägag bakom örat. Nu har vi redan klart buset för Hantverkardagen imorgon, min garnvän och jag. Hänger du med här på bloggen så kommer det inslag om det snart. Den här gången har vi varit riktigt smarta tycker jag, men det tycker jag varje gång... :)
RaderaSå klart jag hänger med här på bloggen. Jag gör ju inte så mycket annat än slinker in här och nosar runt. Det är kul och inspirerande.
RaderaKeep it up girl!